Jag har varit det ända sedan jag kan minnas! Nu förtiden är det dock inte lika ofta men ikväll har jag världens äckligaste magkänsla. Precis som att något kommer hända eller har hänt. Ush, fy & blä.
Det gör bokstavligen talat ont i magen.
Därför sätter jag på f.r.i.e.n.d.s cuz' that solves almost everything.
Jag har alltid brytt mig mycket om mina vänner. Jag erkänner att jag kan vara en riktigt kass syster och dotter men alla kan inte vara perfekta, då skulle ju världen bara vara full av massa powerpuffpinglor och skratta lika mycket som svampbob.
-Men vänner har alltid kommit i första hand för mig, speciellt mina närmsta.
Jag vet inte hur det händer men oavsett hur mycket jag försöker, eller hur mycket jag försöker få alla att må bra samtidigt som jag handskas med mina egna sjuka jävla problem så lyckas jag alltid vara den dåliga i slutändan.
Jag har hamnat i den situationen såå många gånger och varje gång går jag över det om och om i huvudet, och försöker förstå, om det faktiskt stämmer. Att jag kanske är så dålig som så många lyckas få mig verka.
En sån idiot har jag aldrig haft en tanke på att vara. Jag är glad, nästan jämnt. Jag är glad även när jag inte är det.. Jag håller inne alla mina egna problem och tar på mig mina vänners med, för det är sån jag är. Jag finns, alltid och jag bryr mig alltid. Är inte det enough? För mer vet jag inte om jag kan göra faktiskt, då måste jag fan vara en powerpuffpingla och så ball är jag inte.
Men just nu känner jag att det börjar rinna över vatten, jag har för mycket problem på mig nu.
Ja, inte långt kvar tills jag fyller 18 och tankarna börjar vandra iväg på att flytta hemmifrån. Förhoppningsvis till Hollywood där jag SKA plugga. Jag skiter i hur jag bor, så länga utsikten är underbar.
Och jag är vaken. In fact. Jag har varit vaken hela natten. Har inte ens blundat och slummrat till. Klarvaken, all night long. Jag har försökt, men så fort mina ögon varit stängda en millisekund efter ett blink har mina tankar flugit iväg på resan, idioter, framtid och massa annat konstigt. Min reaktion när vi landat i Teneriffa, chocken då det är varmt och inte kallt. Hur mycket jag vill till New York 2013. Och hur mycket jag sen vill plugga i Kalifornien. Ja jävlar vad jag tänker. Så mycket att jag nu hör bilar åka till jobbet, barn släppas av för frukost på förskolan & pappas extremt jobbiga alarm. Hur fan ska jag somna? Gör det väl snart hoppas jag. Nu när det snart är ljust ute och fåglarna kvittrar så lär jag ju inte vara rädd för spöken längre, så jag hoppas på att det är ett steg närmare sömn!
